Om mig själv

Namn: Joakim Nordlund

Yrke: Journalist och fotograf.

Bor: Råneå (Luleå kommun).

Familj: Sambo och två gemensamma barn.

Verksam
i: Hela Barentsregionen men huvudsakligen i Västerbotten och Norrbotten.

Skriver om: När jag ser på mina största uppdragsgivare är spännvidden stor. Ekonomi, sport, jakt, fiske och allmänreportage.

Plåtar: Genom åren har det blivit mycket sport men i dag handlar det mest om bildreportage och i nio fall av tio finns spännande människor i centrum. Jag tummar inte på kvaliteten, därför arbetar jag uteslutande med det bästa som Nikon har att erbjuda av kameror och objektiv.

Övriga uppdrag: Gästlärare på journalistutbildningen i Kalix är ett sådant.

Tidningar som jag arbetar med: Aftonbladet, Land, Jaktmarker och Fiskevatten, Fiske för Alla, Kyrkfönstret och Volvo på Väg. Bara för att nämna några.

Andra som jag arbetar med: Kommuner, skolor, statliga verk, företag och privatpersoner.

Yrkesbakgrund: Uppvuxen i en åkarfamilj där farfar startade företaget 1926. Studerade till sjukgymnast och arbetade bland annat fyra år i Norge. Vidareutbildade mig till journalist (under två år) och har varit verksam som journalist sedan 2001. 2003/2004 startade jag Presspro Media.

Kuriosa: Sjunger och kan också hantera en gitarr hjälpligt. Körde draghund i Alaska under ett halvår och arbetade på Göteborgs Stadsteater
när jag återvände. Är väldigt svag för god mat och lockar någon med älgköttsoppa och klimp så kommer jag – oavsett avstånd.

Bästa musikupplevelsen: Var förmodligen när jag och två goda vänner gav en serie adventskonserter i småkyrkorna runt Råneå. Mest och
bäst minns jag kvällen i Forsnäs kapell. En smällkall söndagskväll i december. Bara levande ljus och fullt in till sista plats och en publik som var med hela vägen. Det var magiskt.

Gör livet värt att leva: Min sambo och mina barn (givetvis). En sen fisketur i Hovlössjön som sedan avslutas med vedeldad bastu och ett dopp i sjön. Eller varför inte en sparktur med familjen en kall och fin vinterdag. En golfrunda i Kalix en tidig morgon när fåglarna precis har vaknat är heller inte fel. Sedan älskar jag mitt arbete som dagligen bjuder på spännande möten.

Förvånat mig själv: Med att bli så passionerat förtjust i bandy. Vissa gånger är det nästan omöjligt att se bollen men det är en sport som har något genuint och äkta över sig. Där jag växte upp fanns inte en bandyklubba utan det var uteslutande hockey. Men i jobbet beordrades jag till
bandyplanen och där blev jag fast.

Ett journalistminne: Jag minns bland annat första gången jag träffade Peter Forsberg. Alla slet i honom och han skrev säkert 50 autografer. Men han gav alla tid. Så trevlig och så trygg i sin roll att han vågade släppa garden och skoja – trots all stress.

Läser: Främst tidningar och där tillhör jag kategorin som börjar med att lägga framsidan nedåt. Sedan tar jag ett grepp och viker upp sporten. Där börjar dagen.

Drömmer om: Att göra en längre reportageresa i Australien. Men det finns så mycket att spännande och intressant att berätta om här på hemmaplan så jag liksom aldrig kommit mig iväg.